Uppföljningsidioti

För ett och ett halvt år sedan läste jag en kurs i Organisering.

Med lätthet var detta den träligaste och mest värdelösa av alla kurser jag läst på Stockholms Universitet.

Idag var första dagen för mig (och 600 andra studenter) på Organisering II. Snacka om antiklimax.

Igår (söndag) ringde jag E när jag var på väg till universitetet för att läsa den oerhört spännande kursboken, och jag möttes med total oförståelse för kommentaren att jag låg efter i läsandet inför kursen som skulle börja imorgon (idag). Vissa borde tvångsförflyttas in i studiernas värld för att känna på hur det känns att ha ett berg information framför sig som skall tas in och förstås. Gärna innan kursen början. Gärna igår. Och glöm inte att skriva några sidor om vad du tyckte. Inget stort. Absolut inte långt (är ju 600 studenter tankar som skall läsas ändå). Inget allvarligt. Men ditt betyg hänger på det.

Våra första föreläsningar idag gav en någorlunda ny mening till att se färg torka. En Coca-Cola, två koffeintabletter och 12 sidor av onödiga anteckningar lyckades i alla fall hålla mig vaken. Det är mer än vad föreläsarna på Organisering I kunde skryta med.

Jag tänker tillbe saker snart. Åtta-armade Buddha-statyer eller något. Vill att FEK II förpassas till mitt förflutna. Nationalekonomi är framtiden.